Små saker gör skillnad för fastighetsägare

Henrik Reimerth på Hemsö är chef för en region som sträcker sig från Linköping ända upp till Boden. Dessutom ingår Gotland. Hans vardag handlar om stora fastighetsinnehav och långa hyreskontrakt. Ändå lyfter han fram hur ibland ganska små och enkla initiativ kan få honom att verkligen uppskatta sitt arbete.

– Hemsös affärsidé är att hållbart äga, förvalta och utveckla samhällsfastigheter. Det är fastigheter för äldreboenden, utbildning, vård och rättsväsendet, berättar Henrik. Det här gör att vi i huvudsak arbetar med långa hyreskontrakt, inte sällan på 25 år. Jag tror att om man räknar alla våra tecknade kontrakt så har vi i snitt nio år kvar och en teckningsgrad på 99,8 procent i våra fastigheter.

– Det skulle vara enkelt att kunna bli lite av en ”fat cat” med de siffrorna, men vi har förstås annat som driver oss. Dels har vi vår huvudägare 3:e AP­fonden som vill ha avkastning på sina pensions­ pengar, dels gör relationen mellan relativt låga uppräkningar av hyresindex och allmänna kostnadsökningar att vi ständigt måste trimma vår verksamhet.

Henrik menar att intresset för samhällsfastigheter ökat de senaste åren och särskilt nu efter coronapandemin.

– För 10–15 år sedan var kanske intresset inte lika stort hos andra fastighetsägare, men nu är jag övertygad om att vi skulle ha ett ganska stort antal intressenter om vi valde att avyttra fastigheter. – Men jag tror det är viktigt att förstå den roll som Hemsö har tagit på sig som fastighets­ägare. Vi för ständiga dialoger med kommuner och regioner om hur vi kan vara med och utveckla samhället tillsammans. Vi är samhällsbyggare som vill skapa nytta och värden. 

– För mig personligen är det här en stark drivkraft, att se hur vi kan göra skillnad för många människor genom att hjälpa någon av våra kunder, säger Henrik.

Han nämner som ett exempel när Hemsö såg till att det tillverkades skärmväggar av plexiglasskivor på äldreboenden så att anhöriga skulle kunna besöka sina äldre släktingar utan att riskera att smitta kom in i verksamheten.

– Styrkan i att vara en samhällsaktör visar sig kanske tydligast när det inträffar en kris av något slag och vi med, i det stora hela, relativt små medel kan vara med och göra nytta för människor.

Förhållandet till Fastighets­snabben beskriver Henrik som gott.

– De är ju vår enskilt största samarbetspartner och det är oerhört viktigt att vi har en bra dialog. Många gånger är Fastighetssnabben till och med mer ”vårt ansikte utåt” än vi själva. Därför har vi också återkom­ mande dialoger mellan varandra kring värderingar och hur vi vill att arbetet ska utföras. Det finns alltid saker som kan bli bättre och som vi behöver diskutera, men generellt fungerar det bra.

– I situationen kring Corona­pandemin har Fastighets­snabbens personal varit väldigt lyhörd, säger Henrik.

Hans egen väg in i fastighets­branschen började bokstavligen från grunden.

– Jag läste eldistribution på gymnasiet, flyttade sedan till Göteborg där jag fick jobb som kvartersvärd hos allmännyttan. Efter ett par år flyttade jag tillbaka till Västerås och fick motsvarande jobb hos Mimer, ett annat allmän­ nyttigt bostadsbolag. Där avan­cerade jag sedan till områdeschef innan jag fick ett jobb som fastig­hetschef i Hallstahammar.

– Jag är en sån som vill lära mig saker från grunden och det har jag fortfarande nytta av i mitt nuvarande jobb. Mina medar­betare vet också att jag vet vilka konsekvenser olika beslut får hela vägen ut i organisationen. De vet att jag inte är en sån som kommit direkt från skolbänken ut till en chefstjänst.

Kanske är det ett uttryck för Henriks grundlighet som kommer fram när han får berätta lite mer om sig själv och sina intressen. Finns det något som kanske inte alla vet om honom, nån kuriosa som han vill berätta om?

– Jag har ett väldigt stort film­ intresse, berättar han. Jag har samlat på film i 24 år. Framförallt filmer från 60­, 70­ och 80­talet. Som mest hade jag 8000 titlar i olika fysiska format. Men nu har jag börjat göra mig av med de titlar som jag istället kan skaffa digitalt eller streama, så fortfarande växer samlingen.

Henrik frågar om jag vet vem Telly Savalas är? Kojak, så klart, för evigt förknippad med barn­domens lördagskvällar.

– Han är med i en film som heter Alcatraz: The Whole Shock­ing Story från 1980. Den är min absoluta favorit.